VILLEBRÅD, I BEFINTLIGT SKICK

Efter år av undvikande, ifrågasättande, apati och en ångestladdad olust så har jag gått tillbaka till mitt tidigare arbete och vill nu göra om och göra nytt.

Mitt arbete kretsat kring jakt. Att vara jägaren, offret och allt där emellan. Lust och olust, kärlek och hat, knullbar och icke-knullbar, svart och vitt, gråskala och regnbågskala, tjuv och polis.

Hur optimerar jag mig själv? Är det en tävling? Har tävlingen iså fall redan vunnit? Vad händer när vi fuskar och stjäl? Vad händer när vi ger upp?

Att matas av en bild att livet bör vara skinande fräscht och gå på räls driver på hetsen. Lika mycket som att det är en jakt så är det en flykt från saker vi inte vill ha och inte vill känna. Vi vill bortifrån lika mkt som vi vill till någonting och därför är det lite förvirrat det här med jakt. Vad skall vi rikta in oss mot om målet är att ständigt vända sig utifrån sig själv? Kan vi vända det inifrån och ut?

Sanna Linell, 2018

PREY, IN CURRENT CONDITION

After years of avoidance, questioning and apathy and anxiety-filled uneasiness, have I know returned to my previous work. I want to remake and renew.

My work is about hunting. To be the hunter, the victim and everything in between. Desire and disdain, love and hate, fuckability and unfuckability, black and white, grey shades and rainbow colours, thief and police.

How do I optimize myself? Is it a competition? And if so, has the competition already been won? What happens when we cheat and steal? What happens when we give up?

The idea that life should be fresh and shiny and everything working out smoothly makes the pressure even worse. As much as it is a chase, it is also an escape from things we do not want to have or feel. We want to get away from something as much as we want to reach a destination, and this is the reason why the topic of hunting is a bit confusing. Where should we set our target if the goal is always moving away from ourselves? Can we turn it inside out?

Sanna Linell, 2018